Tvåenighet

Vit som ingen annan står du plötsligt där
Blekt av det förflutna, men ändå vid liv

Smärtan som du utstått har piskat upp djupa sår
Med en trasig själ behövs ett hjärta av stål

Det finns alltid väg ut
Bara du inte sätter ditt hopp till gud
Det kommer aldrig att ta slut
Bespottad av de andra, det var du

Tillsammans går vi nu mot avgrundens brant
Då tro, hopp och kärlek för länge sen försvann
Kvar står de fega bönandes om nåd
Inte en chans att ljuset dom skall nå

Åh du ljuva hämnd låt oss svepas iväg av din otålighet
Åh du ljuva hämnd låt oss svepas iväg av din otålighet
Åh låt oss två få känna av dess sanna uppgivenhet

Nu när valet äntligen är gjort
Och alla bitar är på plats
Ingen ånger, utan nåd
Se dem falla i tusen år

Ondskapt av naturen, det är du nu
Vänd aldrig kinden till, låt din vrede komma ut
Avhållsamhet är ingenting för oss
Synden vi dyrkar, istället för ert kors