Ett brev
Har aldrig träffat nån som du förut som liksom på nåt vis är allt
De flesta människor är väl vackra i sin själ men jag tröttnar snart
Men du är som en bok med nya sidor och kapitel utan slut
Och varje gång du öppnar dig försvinner allting utom här och nu
När jag tror att jag har svaren ler du sådär mjukt och viskar ömt
Att alla svar är rätt förutom dom som är helt fel du ger mig lugn
Men trots all smärta som du bär imon dig så vet jag ingen mer
Som på samma sätt så varm som du och bara fortsätter att le
Har aldrig träffat nån som du förut som liksom på nåt vis är allt
De flesta människor är väl vackra i sin själ men jag tröttnar snart
Men du är som en bok med nya sidor och kapitel utan slut
Och varje gång du öppnar dig försvinner allting utom här och nu