Lifvets välde
Hugo Alfvén, Erik Axel Karlfeldt
Mäktiga ström, som hvälfver våra öden
Forsande flod, hvars bräddar heta döden
Ingen har sett din källas första flöden
Ingen det haf där du skall söka ro
Fjärmaste stjärna, som på fästet glänser
Skönjer ej lifvets rågång; utan gränser
Ståndar den värld som dag och natt bebo