Sudda sudda

Det var en lite pojke som jämt var arg och sur
Han ville inte skratta det var en trist figur
En dag sa pojkens mamma klä på dig lille vän
Du får gå ut och leka med annika och sven
Då tog han på sig rocken men allra allra sist
Så tog han på sin sura min
Så arg och dum och trist

Sudda sudda sudda sudda bort din sura min
Sudda sudda sudda sudda bort din sura min
Munnen den ska skratta och va' gla'
Munnen den ska sjunga tra la la
Munnen har du fått för du ska tralla
Sudda sudda bort din sura min

På morgon när han vakna'
Då var han rar och snäll
Och när han klädde på sig då hördes inget gnäll
Han började med tröjan och skjortan i en fart
Sen tog han på sig byxor
Och strumpor ganska snart
Sen tog han på sin sura min
Så arg och dum och trist

På fredag ska man städa det gör varenda tant
Och pojkens snälla mamma hon gjorde likadant
Hon fejade i sovrum och trappa och tambur
När kvällen kom var mamma så trött
Så hon var sur
Då tog hon av sig förklät men allra allra sist
Så tog hon på sin sura min
Så arg och dum och trist

Sudda sudda sudda sudda bort din sura min
Sudda sudda sudda sudda bort din sura min
Munnen den ska skratta och va' gla'
Munnen den ska sjunga tra la la
Munnen har du fått för du ska tralla
Sudda sudda bort din sura min