Gravitation
JOAKIM HERBERT BERG
Jag står här frusen fast
äntligen stilla
Som gravitationen, nåt vasst
Jag ska aldrig
gör dig illa igen
Du fastnar perfekt
i min polaroid
Du blinkar förskräckt
när jag ställer mig bredvid
Du ryggar tillbaks
när min hand just ska röra
vid din
Det är så det ska vara
Det är så vi vill ha det nu
Det är så det ska vara
Som en perfekt och underbar lag
Perfekt och oförstörbar
som jag
Ryggen mot väggen till sist
Äntligen slut
En svår situation, ja visst
har jag drömt om så länge nu
En hand mot min strupe
och andas blir svårt
En hand runt min hals
klämmer alltför hårt
och benen dom bär
inte längre min kropp
stå
Det är så det ska vara
Det är så jag vill ha det nu
Det är så det ska vara
Som en perfekt och underbar lag
Perfekt och oförstörbar
som jag