I detta stilla ögonblick
Himlen tecknar sig utan bild
i självklara färger
Bron mellan natten och morgonen
börjar och slutar ingenstans
Det talar tyst i det böljande gräset
om regn som nästan faller
I detta stilla ögonblick
Vinden viskar ett hemligt språk
som alla har författat
Ordlösa sanningar tidernas drömmar
I en och samma sång
Trädkronor dansar som vilda ungar
nu när dagen vaknar
I detta stilla ögonblick
Plötsligt på avstånd
höjer sig horisonten
som ett uppåtnervänt leende
Och att spegla sig i den blanka ytan
av evigheten
är väl ingen dålig ursäkt
för en dans
Plötsligt på avstånd
höjer sig horisonten
Som ett uppåtnedvänt leende
Och att spegla sig i den blanka ytan
av evigheten
är väl ingen dålig ursäkt
för en dans
Ljuset tassar uppför trappan
och knackar lätt på dörren
Någon öppnar varsamt upp
och låt alla komma in
Svala händer formar kragen
lätt som i feberruset
Nu vilar tiden som vi minns
I detta stilla ögonblick
I detta stilla ögonblick