Fredrik Snortare Och Cecilia Synd

Här kommer; Fredrik Snortare, han glider med stil
han har en glassig kvart plus en leasad bil
han har kontakter med vakter, krogpersonal
hela Stureplan, Berndtslys, Carma, Spy Bar
han känner röset, alla balla coola som finns
han e som fisken i vattnet, han e stockholms prins
han fäller brudar på rad, han jagar ass
han är en stekare, glidare, en kille med cash
han har flickor överallt, krossar hjärtan på rutin
men bara en som krossar hans och hennes namn e kokain
å han e fast, tagen, har ett kraftigt begär
och det finns ingenting här som stoppar Fredrik, va kär
å varje kväll e han på plats, vid bar och salong
för han finns där det händer, där det finns hålligång
han e känslomässigt störd, egoistisk å kall
å inget ont, anar nästan va som komma skall så

här kommer cecilia synd, hon är späd och smal
söt som socker har sin oskuld kvar,
hon läser veckorevyn, diggar populär musik
vill bli modell för slitz, gärna gifta sig rik
hon gillar med killar med deg, som har flashiga kneg
har aldrig provat nån drog men vill inte va feg
hon har ett falsklegg i fickan som hon fick häromdan
fixat till sig hos en kompis och tar pendeln till stan

på samma klubb, dansgolv och bar
står fredrik snortare i baren när han drar en kommentar
cecilia rodnar till hon kan knappt fatta ord
han glider snyggt fram till henne dem slår ner sig vid ett bord
nyss fyllda 17 år fylld med drömmar om allt
de é nåt som fredrik förstår han kommer spela det kallt
han kommer gnata och tjata tills hon ligger på rygg
lite koks i hennes snok så hon känner sig trygg

historien rullar på går till tårar från skratt
för cecilia blev förälskad men fick nobben samma natt
fredrik bara drog till nästa brud och säng
han kunde ringa nån gång när han var hög och beng
såklart hon ställde upp för hennes hjärta slog hårt
fast hon visste att han bara kom när han var full och kåt
börja ta lite mer, börja dra lite mer
börja sakta gå ner, hon börja gänga med fler
frdrik snorta på till hans pump sa stopp
och cecilia synd fick HIV i sin kropp
det är både ve och skam att varken nån av dom finns
de är en stockholms saga om ett par jag minns