En liten konstnär

Vinden är vresig kölden sträng
Var god mot en liten stalledräng
Ty önskar han något för egen del
Är det bara ett Magdeburgerspel
Det skulle han fingra små visor på
Som skulle all socknen med häpnad slå
Och folk skulle färdas i mil och mer
Att höra hans handklaver
Vresig är vinden kölden sträng
Han kröker ihop sig vår stalledräng
Dock snart ska han sitta i höghet stor
Och knäppa på knappar av pärlemor
Då blir det att säja vid kvarn och kross
En märklig man
En bekant till oss
Han gick här och frös precis som vi
Ett stort geni
Så kunde det falla ibland ett ord
Fastän luft är luft och jord är jord
Så att troligt är att vår stalledräng
Fryser sig stel i kölden sträng
Fryser sig fast precis som vi
Och aldrig blir stor och berömd och fri
Utan bara får gå där dag efter dag
Som vi med förgrämda anletsdrag