Fredlös

Få äro de rådliga, föraktade av pöbeln
Martyriet kallar mitt namn
Replikerar jag bliver jag en träl
I mitt eget rike, vilse och håglös
Verkar jag i världsalltet

Ruinerna av fattningsgåvans
Forna vanföreställning
Bringar sin digra enslighet
Hellre jag verkar i sanningens järtecken
Än pinar mig i tvetalan

De klaraste av tankar drar svärden
Sköldvägg mot tusen pilar från världen
När fruktan för bilan drar isär dem
Tygla då stormen tills vinden bär oss hem
Fredlös ...

En tillstädjan om att jag förhända
På intet sätt bliva åhörd
Mitigerar min liknöjdhet
Jordevandringen äro en egеnartad skänk från ovan
Som inte en själ tycks hava visdom om

De klarastе av tankar drar svärden
Sköldvägg mot tusen pilar från världen
När fruktan för bilan drar isär dem
Tygla då stormen tills vinden bär oss hem
Fredlös