Nästan ditt namn
Det här är vildmarken
Det här är långt ut
Det här är långt ifrån där jag var
En kvinna vill bli älskad
En kvinna vill bli sedd
En kvinna vill ha en man som stannar kvar
Hon vill ha nånstans att vila
Känna hans tyngd och hur han tränger in
Ingen kan leva det råa ensamma livet
Ibland önakar jag att jag var blind
Jag hade äntligen släppt greppet
Och så ses vi igen
Du är sliten nu
Men du är fortfarende vacker
Som en mörk och farlig gränd
Det här är längesen det här är nu
Det här är vad du förlorade vad du vann
Det här är jag i dag det här är du
En gång satte du mitt blod i brand
Du var så ung då
Och jag var en annan än jag är i dag
Du var så stark då
Och jag var nere för räkning och svag
Nu är vi båda på den här sidan av världen
Och vi skulle kunna ge efter nu
Jag behöver ingen kärlek
Bara sällskap ibland
Men vem kan leva med en sån som du
Jag kunde nästan höra mej kalla dej Älskling
Jag kunde nästan känna dej andas i min famn
Jag kunde nästan höra dej säja
Stanna hos mej
Jag kunde nästan höra mej viska ditt namn
Ditt namn
Jag släpper av dej i city
Du går gatan ner
Och du försvinner vid Norrmalmstorg
Den här världen är full av PJ Harveys
Kvinnor av smärta kvinnor av sorg
Du sa att du kände dej
Starkare än männen
Som om nu det skulle spela nån roll
När lavinen har gått i ditt hjärta
Är du ändå nere under noll
En jagad ande lyser upp i natten
Som en nödraket långt ut över sjön
Den varma luften blåser upp kjolen
Och den far iväg som en flinga i snön
Den landar på din kind
Och bliver till en droppe vid din mun
Som ett frö i vinden
Som ett leende från din mor i samma stund
Kvällarna är långa
Det är kamastid och kärleken svider
En lycklig lykta brinner hos den sista idioten
Han som tror gott om människan
Og hennes strider
Jag kunde nästan höra mej kalla dej Älskling
Jag kunde nästan känna dej andas i min famn
Jag kunde nästan höra dej säja
Stanna hos mej
Jag kunde nästan höra mej viska ditt namn
Ditt namn
Vi ses derute där vi är främlinger
För alla och för varann
I Hiroshima eller i London
I New York Eller Amsterdam
En havsörn kommer krängande
Uppför Furusund
Det finns en strand deruppe
Av klapparstenar och skum
Kvällarna är långa
Det är kamostid och kärleken svider
En lycklig lykta brinner
Hos Den Sista Idioten
Han som tror gott om människan
Och hennes strider
Jag kunde nästan höra mej kalla dej Älskling
Jag kunda nästan känna dej andas i min famn
Jag kunde nästan höra dej säja
Stanna hos mej
Jag kunde nästan höra mej viska ditt namn
Ditt namn